RFSL-kongress och Albert Kennedy Trust

I helgen var jag på RFSL-kongressen i Stockholm. Jag var nämligen medförfattare till ett tilläggsyrkande till verksamhetsplanen. Vi hade en idé om ett mentorsprogram för socialt utsatta HBT-ungdomar som vi tycker att RFSL ska börja arbeta med. Det tyckte kongressen också. Det ska bli roligt att få hjälpa till med utformning och uppstart av projektet som jag tror kan bli hur bra som helst.

När vi kom på idén var vi inspirerade av engelska Albert Kennedy Trust som hjälper hemlösa och socialt utsatta HBT-ungdomar i London och Manchester och rekryterar och utbildar fosterhem, stödfamiljer och mentorer. Tack och lov har vi inte lika många hemlösa ungdomar i Sverige som i Storbritannien, och risken att bli torterad av polisen är minimal, men det är ändå en ruskigt stor sak för väldigt många att komma ut och vi vet att många unga HBT-personer mår dåligt och saknar positiva förebilder. Det är för dem som ett mentorprogram skulle kunna vara till hjälp.

Albert Kennedy som givit namn åt Albert Kennedy Trust var bög och bodde i fosterhem när han dog bara 16 år gammal. Hans strejta fostermor startade stiftelsen för att hon insåg att hon inte kunde ge sina fosterbarn som var homo, bi och/eller transpersoner det stöd och den förståelse som de behövde. Stiftelsen har funnits sedan 1989 och stöds bland annat av skådespelaren Sir Ian McKellen.

Långa förhållanden

När jag var i Helsingfors förra helgen fick jag en mycket intressant fråga. Någon undrade om jag hade sett exempel på långa fungerande poly-förhållanden. Och det har jag. Men minst lika intressant hade varit att fråga om jag sett exempel på långa fungerade förhållanden över huvud taget. Sådana exempel finns, men korta och/eller dysfunktionella förhållanden är det betydligt fler av här i världen, oavsett om det handlar om poly- eller monovarianter.

Om ett förhållande är fungerande, i bemärkelsen positivt och hälsosamt för alla inblandande, är inte alltid så lätt att veta, särskilt inte om man själv befinner sig i förhållandet. Och även om ett förhållande inte varit direkt ohälsosamt så är det lätt att det ändå drar ut lite för långt på tiden ibland, på grund av att det är tryggt och praktskt. Eller av helt andra orsaker. En vän till mig som nyligen efter en lång tids funderande brutit upp från ett mångårigt förhållande sa att kärleken och tryggheten i ett förhållande är som en drog. Trots att man kan se att det inte är bra att fortsätta vara tillsammans så är det ändå mycket svårare än det borde att ta steget att göra slut. Och vetskapen om att det är rätt att göra slut tar inte bort abstinensen när man ska försöka lära sig att vara utan en fd partner.

Långa förhållanden verkar så himla fint. Men är det egentligen ett självändamål att förhållandet ska hålla länge? Förhållanden kan ta slut på två olika sätt. Antingen så gör man slut eller så dör någon/några/alla. Har man tur så slutar det alltså med döden. Det är klart att jag tycker att det verkar himla bra att få åldras med någon som jag älskar och som känner mig väl, men bara om det faktiskt är bra, inte av gammal vana.

Jag har stor respekt för alla som lyckas ha långa och fungerande förhållanden. Det är inte alltid så lätt och definitivt inget man lyckas med utan att jobba på det. Oavsett om man är poly eller mono. Och till alla er polysar över 30 med ordnade svensson-liv kommer här lite inspiration. Ett ovanligt exempel på polyhumor. Happy hunting!

Helsingfors och en nära-Titanic-upplevelse

Nu har jag kommit hem från Helsingfors. Fuckshoppen som jag höll där blev himla bra. Jag räknade till 28 deltagare och de ställde en massa bra frågor. Väldigt peppande. Tack Regnbågsankan!

Men jag är inte så förtjust i att åka finlandsfärja. Jag klarade mig utan uppkoppling och kunde konstatera att de datorer med uppkoppling som fanns att hyra i caféet var värre än jag kunnat föreställa mig. De var gamla PC-datorer inmonterade i stora skåp som man fick stå böjd över om man ville surfa. Jag avstod.

Jag köpte istället lite ost och choklad och en liten vinflaska och drog mig tillbaka till hytten där jag skrev, planerade fuckshop och tittade på den underbara teveserien Tell me you love me. Sedan sov jag gott tills jag vaknade mitt i natten av en duns i fartyget. Min första tanke var:

-Hjälp! Vi har kört på ett isberg!

Men jag insåg såklart att det kunde det inte vara så. Kanske hade vi gått på grund, tänkte jag istället. Sånt är väl lätt fixat? Det var ingen överdrivet kraftig duns så jag försökte somna om, men helt plötsligt kändes det som att britsen lutade betänkligt. Jag hade inget fönster som jag kunde titta ut igenom men det kändes som att vi fick allt mer slagsida. Jag hann tänka på allt ifrån att det bara var inbillning till om jag skulle kunna smuggla med mig datorn i räddningsflotten innan jag kom på att jag kunde kolla den eventuella slagsidan genom att ställa mig upp på golvet. När jag gjorde det kunde jag konstatera att slagsidan bara var inbillning. Så jag somnade om. Dagen efter berättade någon för mig att färjan stannar till mitt i natten i Mariehamn. Det var förmodligen det som väckte mig.

På hemresan vaknade jag inte ens vid Mariehamn. Men jag vågade knappt lämna hytten på kvällen för hela tiden hörde jag en massa fulla medpassagerare skrika och skråla i korridoren utanför. Jag förstår inte riktigt varför man skulle vilja åka finlandsfärja för skojs skull. Vet du? Upplys mig gärna.

Helsingforsdags!

Imorgon kliver jag på båten till Helsingfors. Jag har nämligen blivit ditbjuden av Regnbågsankan för att hålla fuckshop på söndag under den finlandssvenska Regnbågshelgen. Det ska bli himla roligt att workshoppa om sex i två timmar med finlandssvenska killar och tjejer. Men resan dit och hem ser jag inte fram emot fullt lika mycket.

Jag ska åka med Vikingline. Det är illa nog att de vid flera tillfällen anklagats för att diskriminera HBT-personer. Men nästan värre är att de inte erbjuder trådlös uppkoppling på båten. Jag som är grav internetknarkare och hade tänkt spendera mycket tid på båten i hytten med en uppkopplad dator i knät och ha gott om tid att både jobba och slösurfa. Men det blir alltså inget med det. När jag ringde Vikingline för att fråga var på båten jag kan köpa en kod till det trådlösa nätverket (som jag självklart förutsatte fanns, vi lever väl inte på stenåldern heller?) berättade telefonisten för mig att Vikingline endast erbjuder internetuppkoppling i konferensrummen och i caféet.

Telefonisten: “Men alltså, det är inte trådlöst i caféet”

Jag: “Va? Men jag kan få låna en nätverkssladd med uppkoppling menar du?”

Telefonisten: “Nä, du får låna internet där”

Jag: “Hur menar du då? Utan sladd men inte trådlöst?”

Telefonisten: “Du får låna deras internet”

Jag: “Jag förstår inte hur du menar…”

Efter ett par sekunders intensivt tänkande slog det mig:

Jag: “Menar du att jag ska betala för att få använda en offentlig dator i caféet på båten? Ni vill alltså att jag ska använda en särskild dator som finns där? Som på ett gammaldags internetcafé?”

Telefonisten: “Ja precis, det är så det funkar”

Jag: “Du skojar? Jag kan alltså inte få koppla upp mig med min egen dator för att jobba under resan?”

Telefonisten: “Vi har inget trådlöst nätverk i hytterna, det finns bara i konferensrummen och i caféet”

Jag: “Hälsa dina kollegor och chefer att det är som på stenåldern”

Telefonisten: (generat) “Ja, jag vet. Jag ska hälsa dem.”

Helcrazy. Ingen uppkoppling. Tur i alla fall att jag kollade upp det innan jag gick på båten så att jag kan packa ner en massa papper och böcker och ladda datorn full med teveserier och filmer så att jag har att göra när jag inte shoppar smink och sötsliskig sprit i taxfreebutiken.

I varje fall ser jag fram emot en skön söndag i Helsingfors med fint väder och mycket folk. Jag gillar Helsingfors.

Rick Astley - ett vapen mot homofobi

De flesta av oss som tycker att internet i sig är spännande har säkert upptäckt memen Rickroll för länge sedan. Om inte kan man läsa om fenomenet på Wikipedia. Det rickrollas inte bara på nätet längre utan även på andra ställen. Exempelvis har ökända Westboro Baptist Church (galningarna bakom God hates fags och bland andra lika charmiga kampanjer även God hates Sweden) blivit rickrollade. Ibland behöver det inte vara så svårt att protestera men ändå inte sänka sig till idioternas nivå. Snyggt.

Rick Astley ger inte upp. Dessutom var jag ett stort Rick Astleyfan när det begav sig. Jag har fortfarande denhär LPn undanstoppad någonstans och jag tyckte att han var väldigt snygg och cool.

Sexexpert på QX.se

Hurra!

Nu har jag blivit QX.ses sexexpert. Jag ska svara på frågor från läsarna om sex och sånt som har med sex att göra. Sedan i höstas har jag en frågesida i varje nummer av tjejtidningen Starlet och blir jag frågespalttant även på QX.se och det ska bli himla roligt. Om du har en fråga om sex eller något sexrelaterat så mejla den till malinda @ qx.se (minus mellanslagen).

Förutom att svara på frågor ska jag skriva lite andra grejer också då och då. Om du har tips eller önskemål så mejla på samma adress!

Träff med en idol - Birgitta Stenberg

Idag har jag varit och lyssnat på Birgitta Stenberg som pratade om erotiskt skrivande på Hallongrottan. Det filmades så snart går det säkert att se samtalet på Hallongrottans hemsida. Birgitta har precis kommit ut med en novellsamling på XStory/Lind med namnet Erotiska noveller och läste valda bitar ur boken och diskuterade porr, erotik och kvinnors sexualitet med Anna-Maria Sörberg inför ett proppfullt Hallongrottan. Jag kom dit en kvart i förväg och höll på att inte kunna komma in eftersom det var så mycket folk där redan. Efter att ha knött och klättrat (med två enorma väskor på axeln och en för dagen på tok för varm vinterkappa över armen) förbi de stackarna som varit ännu tidigare ute än jag och fått plats på bänkarna lyckades jag hitta en liten pall längst in. Någon som kom efter mig fick sitta på en kastrull. Samtalet var spännande och jag ser fram emot att läsa boken som jag såklart köpte.

Det var ganska länge sedan jag läste Birgitta Stenberg för första gången. Jag kommer faktiskt inte ihåg exakt när det var men det var minst fem år sedan och jag läste någon av de tidigare böckerna i den självbiografiska sviten. Den fångade mig verkligen och jag skaffade mig snabbt de andra böckerna ur sviten och läste dem. En så fängslande och fascinerande författare och människa är det sällan man träffar på. Inte för att jag hade träffat henne då, men det kändes som det. När jag några år senare höll på och jobba med Stora sexboken kändes det extra stort att få ge ut den på Normal förlag som också givit ut Fritt förfall som var Birgitta Stenbergs “första” bok.

Veckan innan Stockholm Pride och den officiella releasen av Stora sexboken i somras skulle jag åka till västkusten och lyssna på en föreläsning av Birgitta Stenberg. Stora sexboken hade precis hunnit komma från tryckeriet innan jag skulle åka och mina förläggare bad mig överlämna ett exemplar till Birgitta. Jag var väldigt, väldigt, väldigt nervös. För det mesta är jag en lugn och sansad person men nu skulle jag alltså inte bara få träffa en av mina stora idoler som skrivit helt fantastiska böcker, utan även personligen överlämna min egen debutbok. Jag var så generad att jag knappt vågade titta på henne under föreläsningen och var rädd att jag skulle göra såhär när jag skulle lämna över boken efteråt:

Jag lyckades hålla mig från att kasta mig ner på golvet men det var inte långt ifrån. Hon tackade och sa att hon såg fram emot att läsa den. Och bad mig signera den (jfr. när Alice Cooper ber Wayne och Garth att stanna kvar och hänga). Vi småpratade och jag kände mig helt snurrig när jag gick därifrån. Wow. Birgitta Stenberg. Wow. Att hon med sin näst intill perfekta författarhjärna kanske skulle läsa det som jag hade skrivit vågade jag inte ens tänka på. Ett par månader senare, på bokmässan i Göteborg i höstas, träffade jag henne igen. Jag var nästan lika nervös i hennes närvaro som första gången och det blev inte bättre av att hon också sa att hon tyckte om Stora sexboken. Idag när jag bad henne signera mitt ex av Erotiska noveller sa hon det igen. Jag blir generad bara jag tänker på det. Nu ska jag ställa upp Erotiska noveller på hedersplats i bokhyllan.

Jag är en boknörd

Jag ante det, och nu är det alltså bevisat.

Nya grejer på gång…

Just nu är det mycket som händer och mer kommer att dyka upp här snart. Det är väldigt spännande och roligt och jag njuter av att kunna ägna en massa tid åt sådant som jag tycker är roligt. Jag skriver och planerar och föreläser minst halva veckorna. Det mesta är hemligt än så länge men jag kan i alla fall avslöja att det är nya böcker på gång. Att ge ut böcker är en tidskrävande process men på gång betyder i alla fall att om ett år så kanske en ny bok kan vara klar. Det är med skräckblandad förtjusning som jag lägger upp ett skelett till det nya manuset. Jag vet ju att jag kan skriva en hel bok, men samtidigt vet jag också hur svårt det. Att skriva Stora sexboken var det svåraste jag har gjort men också det roligaste.

Det händer fortfarande saker runt Stora sexboken. Härom dagen skrevs denhär artikeln om den på LO-tidningens webbplats. En massa beröm, och det blir jag såklart väldigt glad för, men jag kan inte låta bli att provoceras av heteronormativiteten som genomsyrar nästan allt som skrivits i mainstreammedia om boken. Jag ska ta och utveckla detdär någon gång snart tror jag.

Nu ska jag snart iväg och träffa en av mina vänner som heter Anna (av någon anledning gör väldigt många av mina vänner det) och sedan ta med henne på releasefest. Life is good.

Kristdemokratisk drag och historisk schlager från yttre rymden

KDU, Kristdemokraterns ungdomsförbund kör en vårkampanj på temat Ovärderligt. Numera välkomnar man uttryckligen dragkingar, dragqueens och unga flator i förbundet. “Någon som ser dig för den du är”. Ovärderligt var ordet. Eller vad ser du i dessa bilder?

Igår såg jag Melodifestivalen på Roxy och gav onda ögat till de två i sällskapet som röstade på KD-fjäskaren Sanna Nielsen. Och försökte rösta på BWO utan att komma fram på nätet. Charlotte Perelli var alltså inte min favorit men jag ska inte klaga, bara de underbara knubbiga dansarna får följa med till Belgrad.

När jag försökte komma varför min hemliga idol Alexander Bard såg så bekant ut i tävlingen kom jag till slut på det. Han såg ut som en korsning mellan Gustav vasa och Riff-Raff i Rocky Horror Picture Show. Tres chique.

Halvtid, Lafa och Nirodh

Under hösten och vintern har jag kommit på en massa bra idéer som jag vill utveckla men har inte hunnit eftersom jag jobbat heltid. Men nu kommer jag att börja jobba deltid istället och det kommer att bli underbart. Jag att ha mycket mer tid till sånt som är riktigt roligt! Jag ska ägna massor av tid till roligt frilansande, konsultande och inte minst skrivande.

På onsdag ska jag och Helene Delilah hålla i ett seminarium på Lafa i Stockholm om Stora sexboken. Det är gratis och du kan läsa mer och anmäla dig här.

Helene tipsade mig om ytterligare en innovativ säkrare sex-film när vi planerade onsdagens seminarium. Det är på tok för lite dans och sång i svensk sexualupplysning.

Glöm aldrig Nirodh!

Jag hoppas att Folkhälsoinstitutet, RFSU, RFSL och resten låter sig inspireras. Eller varför inte alla lärare som jobbar ämnesintegrerat med teman? Här har ni er chans att få in musik, dans och drama under temaveckorna för sex och samlevnad.

Jag är kär i Ursula Martinez

Som väntat vann Stig Larsson och inte Stora sexboken priset för Årets bok på Gaygalan i måndags. Men jag hade i alla fall en väldigt rolig kväll. Först åt jag smaskig ost (jag är väldigt svag för ost, ett hett tips till alla som vill charma mig är att bjuda på en väl genomtänkt ostbricka) på Normal förlag tillsammans med de underbara förläggarna fruarna Larsson, min medförfattare Helene Delilah, Kim Kärnfalk som snart debuterar som författare med självbiografin Mamma, mormor och jag och några av förlagets supporters. Och så sjöng vi för Clas som jobbar på förlaget och fyllde 50 på galakvällen. Nästan allihopa begav sig sedan till galan på Cirkus.

Förutom efterfesten, som var lika rolig som lång, så var galans största behållning att få se Ursula Martinez live. Jag har sett dethär klippet på Youtube tidigare och tycker att hon är underbar. Och nu, efter att ha sett henne live är jag nästan lite kär. Dethär är inspelat tidigare men är samma nummer som hon framförde på galan. Helt obetalbart.

Klippet är dock NSFW. Klicka inte om du sitter på jobbet.

Jag lyckades inte hitta en fungerande embed med klippet men klicka här om du vill se det.

På torsdag, alltså imorgon, sänds Gaygalan i TV4. Jag undrar om de låter Ursula vara med eller om de klipper bort henne.

EDIT: Självklart var Ursula bortklippt ur programmet som sändes i TV4.

Den stora galakvällen

Idag står det om mig, Helene Delilah och Stora sexboken i Svenska dagbladet. Det är en liten spalt brevid en intervju med Kristina Hultman som berättar om hur det var för henne när hon kom ut för ett par år sedan. Och så rekommenderar hon några böcker, däribland Stora sexboken. Väldigt roligt.

Nu ska jag strax springa iväg till Normal förlag där det bjuds på mingel innan Galan. Stora sexboken är tillsammans med Bögjävlar nominerad i kategorin Årets bok. Det är även en bok av Stig Larsson. Jag hoppas såklart att Stora sexboken vinner. Om vi inte gör det håller jag tummarna för Bögjävlar. Stickan klarar sig så bra ändå. Dessutom är han ju död.

Sminket är pålagt, en glansig topp inhandlad och jag är berädd. Önska mig lycka till. Oavsett tänker jag ha en väldigt rolig kväll.

Glöm inte att rösta på Stora sexboken idag!

Idag (torsdag) är det sista chansen att rösta på Stora sexboken i kategorin Årets bok till Gaygalan. Om jag vill vinna? Klart jag vill. Jag är så ruskigt stolt över boken och tycker att den är värd det, minst sagt. Dessutom har Helene, min kära medförfattare, lovat att ha svart läderkorsett på sig på galan. Bara att få se henne i det på scenen kan ju vara värt en röst :-)

Såhär coola såg jag och Helene ut när vi fotades av Anna-Lena Ahlström för QX för drygt ett år sedan.

Julskoj för sexualupplysare

Jag hittade den, den fanns kvar på nätet (såklart)! 12 STIs of Christmas. Se det som en försenad julhälsning till alla er som uppskattar fyndig sexualupplysning :-)

Hej Klamydia!

För ett par år sedan fanns det en hysteriskt rolig engelsk säkrare sex-kampanj på nätet där de ändrat texten på julsången 12 days of christmas till 12 STDs of christmas. STD är sexuellt överförbara sjukdomar. Tyvärr har jag inte lyckats hitta kampanjsajten igen, den är förmodligen borta sedan länge, men den var bland det roligaste jag sett i säkrare sex-kampanjsväg. Och jag har sett och jobbat med många sådana kampanjer.

Detta är ingen kampanj men ändå pop för sexualupplysare och de de kampanjar till:

Hallongrottan och dess snygga webbflyer

God jul i efterskott! Jag tillbringade julen hemma hos mina föräldrar. Där äts det. Kopiösa mängder i en aldrig sinande ström. Det är helt sanslöst. Att äta julmat hos mina föräldrar (det är såklart mamma som lagar den fantastiska maten men denhär gången hade pappsen faktiskt hjälpt till och rullat köttbullarna) är som en extremsport där magsäcken töjs ut bortom vad man trodde var möjligt. Att inte delta är inte ett alternativ, det är ju så gott.

Men nu är jag tillbaka i Stockholm och sitter som vanligt uppe på natten och jobbar. När jag tog en paus nyss tittade jag in på Hallongrottans hemsida för första gången på alldeles för länge. Hallongrottan är en fantastiskt fin bokhandel som alla som bor i eller besöker Stockholm borde gå till. Där finns skönlitteratur, facklitteratur, snusk, t-shirtar, pryttlar, barnböcker och allt möjligt annat för alla som är intresserade av feminism och/eller hbtq-frågor. Och givetvis har de även en webbshop. Och webbshoppen har en ruskigt snygg flyer:

Och ser ni? Där, i traven med böcker, ligger Stora sexboken för tjejer som har sex med tjejer. Jag blir så stolt! Hallongrottan är bäst.

I somras blev jag och Helene Delilah intervjuade av Aftonbladets digitalkanal och webbteve om Stora sexboken och intervjun gjordes i Hallongrottan. Här kan du se intervjun.

Jag fick föresten inget anus i julklapp, vare sig i choklad eller silver. Däremot fick jag en ask Alladin. Jag kanske borde tipsa Bitte på Hallongrottan att ta in choklad-anusen  för att öka chansen att jag ska få det när jag fyller år istället…

Kombi i P4 på lördag

På lördag sänds intervjun med mig från bondageworkshoppen i Uppsala för ett par veckorsedan. Jag har ingen aning om hur det låter så det ska bli spännande att höra det. Journalisten spelade in när jag inledde workshoppen och efteråt intervjuade hon flera av deltagarna (deltagarna var så bra!) och sedan gjorde hon en intervju med mig på ett café så hon har nog haft en massa material att arbeta med. Jag var jättetrött när jag gjorde intervjun så jag hoppas att jag har sagt åtminstonne något som låter vettigt… Programmet i P4 sänds över hela landet. Kombi, på lördag kl 12-14. På deras hemsida står det att programmet sänds 15 december men det ska vara 22 dec och inget annat. När programmet finns på nätet lägger jag upp en länk här på bloggen!

Istället för Alladin?

I sexleksaksaffärer brukar det alltid finnas en massa plojgrejer som penisformad pasta och muggar i form av bröst. Trist och slöseri med hyllutrymme där butiken hade kunnat ha haft spännande saker istället. Men nu har jag äntligen hittat en plojgrej som är rolig och faktiskt också snygg och som skulle göra sig betydligt bättre på julaftonskvällen än den trista lådan Alladin som alltid någon i familjen fått i julklapp och ställt fram på vardagsrumsbordet.

Belgisk choklad i form av… anus. Jag är djupt imponerad av både idén och utförandet. Den finns till och med i silver, för facila £ 275. En dedikerad sexualupplysare som jag borde ha silveranuset på skrivbordet. Det är vad jag önskar mig i julklapp.

Stora sexboken nominerad till årets bok

Wow! Jag har precis fått höra av mina förläggare att Stora Sexboken för tjejer som har sex med tjejer har blivit nominerad i kategorin årets bok inför Gaygalan 2008. Väldigt häftigt. Nu har jag drygt en månad på mig för att bestämma mig för vad jag ska ha på mig på den stora galakvällen…

Tack alla som nominerade Stora Sexboken! Nu är det bara röstningen kvar, jag gissar att den dyker upp på QX.se snart.